Jag valde rätt

Jag svarade på ultimatumet, eller inte direkt.
Vi hade lite att prata om först.
Det blev i telefon igårkväll.
Sedan låg jag och grubblade

mest hela natten...

Imorse kom du,
sket i jobbet,
kom till mig
pratade
älskade
pratade
mer kärlek

och där i sängen
mellan allt
hittade vi alternativ som passar oss båda

I varje fall nu.

Så beslutet togs
och det blir ingen singelsommar i år heller

Trots rädslan
så valde jag kärleken

Ultimatum?

Jag fick ett mail imorse.
Med vad jag uppfattar som ett ultimatum..

Jag har tydligen den här veckan på mig
Eller vi har,
att hitta lösningar
annars säger du att det är över

Just nu är det tydligen jag som besitter tvivlen.
Valet om jag vill vara med dig är hur enkelt som helst,
det är resten som är svårt...

Kan vi välja varandra varje morgon resten av livet?

Prata eller köra på?

Förra veckan var väldigt bra,
är det därför jag tvivlar desto mer nu,
eller börjar sanningen komma ikapp?

Maj har aldrig varit en bra månad för oss,
vi gör ofta slut då,
eller du gör ofta slut då!
För du orkar inte,
du klarar inte,
du funderar

du och dina höga krav

Igår var det du som nämnde ett förhållande igen och igen och igen,
eller försökte få in samtalet på det spåret,
jag var bara ärlig och sa som jag tycker

Jag har ingen aning.
Ju längre tid det tar desto mer tvivel får jag,
desto mer kluven blir jag.
Om vi hade velat detta på riktigt
hade vi inte gjort det vid det här laget då?????
Eller bottnar allt bara i rädsla???

Jo jag vet oxå att vi har en massa bagage,
hahaha jag om någon är väl medveten om vad det gör med människor.
Det är ju därför jag ofta reagerar som jag gör,
det är ju därför jag så ofta ställer till saker,
för att jag är rädd
för att jag har möjlighet
för att det som var förr lever kvar i mig.

Det var längesedan vi pratade om oss,
men nu har vi börjat igen.
Vi har bara varit,
levt och älskat
och blivit mer kära,
nyförälskade
vilket gör att det blir ännu jobbigare att prata,
dessutom är det ju inte min favoritsysselsättning

Jag är bättre på att gömma huvudet i sanden och bara köra på

Längesen

Längesen.
Det var längesedan jag skrev något nu.
Visst finns behovet än,
jag vet inte varför jag gör valet att bara vara tyst.

Våren är en kass tid för mig,
jag är mer en höstmänniska.
Även om jag gillar ljuset och värmen förstås.

Maj är en väldigt intensiv månad med allt som hör till. Träningar, matcher, cuper, avslutningar, GD/GIF och en hel massa annat.
Sedan börjar man ju längta ut själv också...till uteserveringar...till vissa Paradis...osv...

Det var över en månad sedan jag skrev sist,
men livet ser precis lika ut.
Precis lika...