An ounce of peace is all I want for you, Will you never call again?

Fredag.
Igår var en hemsk dag, den kändes alldeles för lång - den här lär väl inte bli bättre.
Men jag ska snart sätta igång och hitta på lite annat, för att inte tänka. Inte hela tiden i allafall.

Men hallå, det är fredag. Ledig, barnfri. Det brukar vankas fest, alkohol och krogen. Jag har sagt att jag inte ska gå ut i helgen, men nu vacklar jag oerhört.
Jag vet att jag inte behöver det, jag (om någon) vet hur mycket dumt man gör under alkoholens inverkan, speciellt om man är ledsen.
Men jag är ju så pantad oxå!! Jag vill inte sitta hemma själv och veta att du är ute och roar dig och hittar andra som får värma din säng!! Då vill jag göra precis samma sak!!!
Som jag sa, pantad.

Vi hade pratat om saker att göra denna helg, eller du försökte planera, jag var vrång och sa att eftersom det är slut ska vi inte planera....ånger nu...men det är klart, vi hade väl ändå inte gått på Clintans nya film ikväll, eller haft ett Tequila-race imorgon...

Jag är innerligt livrädd för vad som kommer att hända den här helgen. Och hur allt kommer att kännas. Jag brukar vara med dig de här nätterna, i allafall efter två när jag vinglar fram över Kungsgatan upp till söder, för att få vara med dig.
Det är slut med det nu.
Allt är bara slut.
Eller?
Kommer du att höra av dig igen?
Jag har så svårt att se att våran saga bara är över, att vi bara gett upp. Är det verkligen dags att bara ge upp nu? Jag hade så många drömmar...om oss...jag måste sluta drömma...

Fredag var det!
Jag vann på Bomben igår. Hockeymatcherna :)
men det är riktigt kass utdelning. Men hallå! Jag vann i allafall.
Promenad väntar, stan väntar, bibblan väntar.
Sedan har jag en hel del måsten, men vi får väl se hur det blir med dessa....