Jag ringde dig igårkväll för att prata,
hahaha
det brukar alltid vara tvärtom, du som vill prata.
Men nu var det jag.
Jag kan inte hjälpa att jag blir förvirrad.
Vi är inte tillsammans,
kan inte ens ta ett beslut om att börja träffas på allvar igen.
Typ bara träffa varann och ta en dag i taget, ge fan i andra
"Jag vill inte träffa andra"
säger du,
själv är jag bara tyst...
Va fan vill du att jag gör????
frågade jag
"Jag vill att du gör det du vill, när du vill det"
får jag till svar då...
...och jag känner att det är en del i ett test,
ett test jag aldrig kommer att klara av.
Kommer du att göra det?
Jag antar att jag inte alls var born to make you happy...
Kommer dina val att göra mig lycklig?
Är det du vill när du vill det, vad jag vill?
Åh, om inte alla dessa frågor fanns!!
Jag frågade t o m igår om du skulle kunna hålla dig undan om vi bestämmer oss för noll kontakt igen. Jag påpekade att jag aldrig hade hört av mig förra gången, då det hann gå två dagar innan du ringde och var ledsen.
Du tror inte det, att du kan hålla dig borta.
Nähä, så då är allt upp till mig då...
Antingen gör vi som vi vill jämt och hoppas att det matchar till slut.
Eller så gör vi någon form av överrenskommelse.
Eller så lägger vi ner allt, med min styrka på topp...
valen börjar bli färre,
kanske är det väldigt bra...
Jag är ledsen över att du är ledsen,
jag vill inte att du tvivlar och mår dåligt.
Jag vill att du ska må bra!
Kan jag hjälpa dig med det?
fredag, mars 27, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar