Kass mamma

Närhet,
det blev en helg fylld av närhet och värme.
Det har inte gått många sekunder då vi inte varit nära,
tagit på varann,
kramats,
kyssts,
hållt handen.

Ni sov hos oss både fredag och lördag.
Vi sov nära.
Samtalet nyss slutade med frågan:
- Ses vi imorgon?

Allt är så självklart och ändå så långt borta.
Jag mår så väldigt bra ena stunden,
för att tvivla till fullo i nästa.
Vi pratar om bröllop och om att flytta ihop,
vi,
VI,
vi som inte ens kan sätta oss i ett förhållande igen.

Alla fyra grodor verkar också ha mått bra och gillat helgen,
det har varit många skratt.

Ändå slutade kvällen nu med tjafs.
Jag blev så förbannad så jag slängde mobilen och fjärrkontrollen i golvet,
glasögonen mot grodorna och skrek,
medans jag stängde av teven.
De fick inte se de sista 10 minutrarna av Wipeout,
det fick bli sängen istället.
Sedan grät jag en skvätt.
För att jag skrämmer de jag älskar mest som bara tittar på mig som om jag har något fel och jag börjar ju allvarligt fundera själv också...
Vi kramades och jag sa förlåt och allt blev bra igen,
men jag har fortfarande dåligt samvete och mår piss.
Hela veckan har varit lugn utan bråk eller annat,
men sista kvällen, sista kvarten då sätter vi lågvattenmärket minsann.
Ibland är jag en urusel förälder...tur att de ska hem till Varg imorgon...